Jag är tillbaka, på heltid. Nu är det dags att börja jobba igen.
Det finns ingen som egentligen bryr sig om vad jag gör, när jag gör det och hur jag gör det. Bara jag är här, gör mina timmar och inte gör så mycket väsen av mig.
Sitter på mitt rum, pysslar och fixar med mina papper och datafiler. Snart får jag gå hem och andas ut, snart är dagen slut.
Det är tungt att vara tillbaka, att komma tillbaka efter en sjukskrivning som varit välbehövd. Men ekonomin tillåter inte att jag är borta mer, inte nu i alla fall. Tänk den som kunde tjäna nåt på att gå hemma, förutom att man tillfrisknar.
Fast jag vet inte om jag är frisk. Jag känner mig inte utvilad, men jag försöker att ta en dag i taget och inte stressa upp mig för det lilla. Men det är en lång väg kvar och jag ser bara en utväg...byta jobb.
Tystnadens spår handlar om tankar som väcks när mörkret och/eller tystnaden faller på. Tankar och funderingar som etsar sig fast, kanske har dom en betydelse, kanske inte. Men det är mina tankar i alla fall...och om du vill bjuder jag in dig att läsa, kanske få dig att fundera en stund...bara en liten stund...
